Din väg till vagusnerven, avslappning och lycka i tystnaden

Vagusnerven, en av kroppens längsta nerver, är den tionde kraniala nerven och har fått sitt namn från det latinska ordet vagus, som betyder vandraren. Den ”vandrar” med början i den förlängda märgen i hjärnstammen och rör sig längs framsidan av kroppen, genom nacken och bröstkorgen (den ventrala vagusnerven), samt längs baksidan av kroppen in i buken (den dorsala vagusnerven).

Vagusnerven är en del av kroppens parasympatiska nervsystem som reglerar återhämtning. Men den är också en del av kroppens sätt att hantera utmaningar – en viktig del av vår stressrespons.

Lite förenklat kan man säga att när kroppen är avslappnad och har resurser, skapas impulser för att lösa utmaningar genom samspel, lekfullhet och innovation. Du kan uppleva ett flow-tillstånd där idéer och lösningar kommer utan ansträngning. Då är vagusnervens ventrala del aktiverad.

När vi blir mer ansträngda eller stressade kan kroppen skifta till att försöka lösa problemen genom kamp. Här aktiveras den sympatiska delen av nervsystemet, vilket kan ge fokus och ett envist, riktat beteende – du slåss för att lösa problemet.

Om utmaningen är för stor för att kämpa emot kan kroppen istället få impulser att fly. Det visar sig ofta i undvikandebeteenden. När hotet känns omöjligt att hantera kan kroppen istället gå in i ett nedstängningsbeteende. Då är vagusnervens dorsala del aktiverad.

Vagusnerven går att påverka

Styrkan och känsligheten i din vagusnerv går att öva upp med hjälp av fysisk träning och meditation. Det är precis det vi gör med de övningar du får lära dig under de tysta retreatsen hos oss.

Vagusnerven är en del av kommunikationssystemet mellan kropp och hjärna. Den skickar i huvudsak information från kroppen till hjärnan, snarare än tvärtom. När olika delar av kroppen är avslappnade får hjärnan signaler om detta och tolkar det som att kroppen är trygg.

Övningar för avslappning och balans

Under våra tysta retreater lär vi oss att systematiskt släppa anspänningar i kroppen med specifikt fokus på olika delar i kroppen. Då får sinnet signaler om att kroppen är avslappnad på flera ställen samtidigt – det finns ingen yttre utmaning att möta.

En stark vagusnerv ger lycka

Andningsmönster, rörelser och förmågan att känna det som sker i kroppen (interoception) stärker kommunikationen i vagusnerven. Detta är en ovärderlig styrka. Vagusnerven samlar signaler från buken, hjärtat och andningen som uppstår när kroppen upplever något. Dessa signaler påverkar sedan vårt humör.

Forskaren Dacher Keltner från Berkeley University i USA och hans team har visat att personer med en starkt fungerande vagusnerv är mer inkännande mot andra, upplever positiva känslor oftare, har starkare relationer och bättre sociala nätverk.

De är mer altruistiska och är också de som typiskt skulle stå upp för någon som blir felbehandlad. Dessutom kan vagusnerven ha inflytande över immunförsvaret och kroppens nivåer av inflammation.

Jag tror att det är oerhört värdefullt att ha verktyg som stärker vagusnerven och hjälper dig att reglera ditt nervsystem. På det sättet kan du starkt påverka din sinnesstämning, närvaro och kapacitet att vara levande och lekfull.

Övningarna vi gör på Soft Silence kan ge en känsla av avslappning, trygghet och djup inre stillhet. I den avslappningen bor lekfullheten, innovationen och lugnet. Där blir det lättare att möta dig själv – och vara dig själv.

Vill du prova några övningar nu?
Här hittar du ett inspelat pass med en smakbit på de övningar vi gör: Ladda ner här

Nervsystemet är plastiskt och ju mer vi använder vissa kopplingar, desto lättare blir det för nervsystemet att välja den vägen. Så det är bra att göra övningarna ofta.

Jag hoppas att detta har inspirerat dig att ta hand om dig själv. Vill du ta din teoretiska kunskap vidare och praktisera och stäkra din vagusnerv så kom på ett tyst retreats hos oss.

Med värme,
Emma

Har du frågor eller funderingar? Hör gärna av dig till mig på emma@mangalam.se.

Faktaruta

Nervsystemet delas in i två delar: det somatiska (viljestyrda funktioner) och det autonoma (icke-viljestyrda funktioner). Det autonoma nervsystemet delas i sin tur in i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Vagusnerven består av cirka 80 000 nervtrådar där 80 procent av aktiviteten består av att samla in data från kroppen och 20 procent används för att styra processer i kroppen.
Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet men spelar också en viktig roll i både det autonoma och somatiska nervsystemet.
Det är den tionde kraniala nerven och en av kroppens längsta nerver, som i två förgreningar rör sig genom hela kroppen.